Så kommer du igång med att brygga öl från grunden.

När du skall börja brygga öl från grunden finns det olika sätt att komma igång på. Om du är helt novis kan du börja den säkra vägen och brygga din första öl med en färdig ölsats gjort på maltextrakt. Känner du dig modig kan du börja direkt med allgrain bryggning och brygga öl från grunden med malt, vatten, humle och jäst.

Bryggning på maltextrakt är det enklaste sättet att börja brygga öl på. Den utrustningen du behöver för att brygga öl med en färdig ölsats kommer du även att behöva när du senare börjar med allgrain bryggning. När du brygger öl med en färdig ölsats av maltextrat begränsar du felkällorna till rengörning och flaskning. Skulle något gå fel är det lätt att hitta orsaken. Säkraste sättet att får en god öl på första försöket är att börja brygga med en färdig ölsats på maltextrakt.

Allgrain bryggning (bryggning på malt och humle) kräver lite mer utrustning men är inte svårare än att våra förfäder har lyckats med det i många år och hade det som en del av deras vardag en gång i tiden.

Du kan börja med Allgrain bryggning på olika sätt.

• Köksbryggning på 5 L batcher. Batcherna görs antingen på malt, spraymalt, maltextrakt eller en blandning. Här är det oftast storleken på grytan som bestämmer vilken metod som är bäst för dig. Köksbryggning tar inte så stor plats och kan oftast göras med redskap du redan har i köket.
• Bryggning av större mängder i en stor gryta med värmekälla som gas eller el. Här brygger man i en speciell mäskpåse vilket kallas Brew in a bag. I grytan har man en falskbotten (en förhöjning från botten) som man ställer mäskpåsen på utan att den bränner fast. Sedan använder man oftast en laktunna för lakning. En speciell jäshink med små silhål i botten. Bryggning på detta sätt är lite mer platskrävande och ställer högre krav på värmekällor och grytor
• Tredje alternativet är att brygga med bryggverk. Med ett bryggverk blir bryggprocessen något enklare då du mer eller mindre kan gemonföra alla steg förutom jäsning i bryggverket. De flesta bryggverk är stora men är mindre platskrävande än att brygga med grytor.

Oavsett vilket sätt du väljer att börja brygga på så måste du ha tillgång till vatten, värmekälla/el och möjlighet till noggrann rengöring.

Om du ska använda en allgrainsats så hittar du dem här.

Allgrain ölbryggning bygger på 11 steg i en fast ordning, följer du dem noggrant är det inte mycket som kan gå fel.

1. Rengöring: Förmodligen det viktigaste steget. Därefter kommer hygien och efter det utrustning, recept och ingredienser. Innan du börjar brygga är det viktigt att du rengör och desinficerar utrustningen och omgivningen där du skall brygga.
2. Krossa malt: Krossningen av malten ska göras så nära inpå bryggdagen som möjligt. Okrossad malt håller i flera år medan krossad malt gärna ska användas inom tre månader. Om du maler malten på bryggdagen kommer du få med mer av de väsentliga komponentera i malten till din öl vilket kommer ge dig en bättre smak. Det är viktigt att malten mals på korrekt sätt. Skalen skall vara kvar och används som en filterbas. Kärnorna ska vara krossade så att de kan omvandlas till bl.a jäsbart socker. Vi brukar säga att maltkrossen ska vara inställd så att man kan få igenom ett kreditkort i springan.
3. Mäskning: Mäskningen är den del där de krossade maltkornen ska omvandlas till sockerarter. Viss del av sockerarterna kommer vara jäsbart och kommer att fövandlas till alkohol. De andra icke jäsbara arterna ger fyllighet och kropp till ölen. Under mäskningsprocessen utvinns även protein, smakämnen och färg. Proteiner bidrar till skum på ölet som även kallat "huvud". Smakämnena och färgen sätter karaktären eller stilen på ölen.
4. Filtrering och avsköljning (Lakning): Lakningsprocessen är ett viktigt steg för att få med allt socker, smak och färg av mäsken till vörten. När man lakar så sköljer man av maltbädden med förberett lakningsvatten som normalt är uppvärmt till ca 70 grader. I receptet brukar det stå hur stor mängd vört man skall ha inför koket.
5. Kokning av vört: När mäskningen (avsköljningen är klar) ska vätskan (vörten) kokas så att den blir steril och förhindrar att ölet vildjäser. Om man kokar för länge kan vörten utsöndra oönskade proteiner som gör att ölet blir grumligt. Koket används också för att tillsätta bitterämnen (Humle) till ölen som hjälper till att bevara den. Humlen avger bland annat alfasyra som bevarar och ger den syrliga bitterheten och aromen på ölen.
6. Kylning: Efter koket är det viktigt att man kyler ner vörten snabbt för att förhindra infektion och efter det tillsätter jäst. Om man låter vörten svalna långsamt är risken större att ölen blir infekterad med bakterier. Detta eftersom vörten är ett riktigt mecka för de bakterier och vilda jästsvampar som finns i luften omkring oss. Dessa bakterier förökar sig väldigt snabbt i temperaturer mellan 30 och 50 grader. Därför är det viktigt att vörten kommer ner i temperatur snabbt och undviker tid i detta kritiska temperatur spann.
7. Jäststarter och jästtilsättning: När du skall brygga, är det viktigt att du väljer en jäst som passar den typ av öl du skall brygga. När du har hällt över vörten (den kokta vätskan) till en steriliserad jäshink är det viktigt att tillsätta jästen och få igång jäsprocessen så snart som möjligt då jästen hjälper till att konservera ölen.
8. Kontrollera att jäsprocessen är igång: När du har tillsatt jästen är det viktigt att kontrollera att jäsningsprocessen har kommit igång. Oftast ser man det på att det bubblar i jäsröret. Beroende på vilken typ av öl du skall producera så kan jäsningsprocessen starta olika snabbt. En lager kan ta upp till 3 dagar innan jäsningen kommer igång.
9. Sekundärjäsning: Efter 7 – 14 dagar, beroende på typ av öl och temperatur, upphör jäsningen, och det är dags att tappa om ölen till en ny sterliserad jäshink och sekundärjäsa den. Sekundärjäsning bör ske vid lägre temperatur än jäsningen. Gärna mellan 0 och 2 grader C eftersom detta hjälper till att rensa ölen och få den mer klar. Sekundärjäsning kan vara från 5 dagar till 6 månader, beroende på temperaturen. När sekundärjäsningen går mot sitt slut tjänar ölet på att stå i rumstemperatur några dagar. Detta för att jäsa ut eventuell Diacetyl.
10. Tappning på flaskor eller fat: Tiden har nu kommit till att tappa din öl. Man kan tappa sin öl på ölflaskor, fat eller partyfat. Det finns två sätt att tillsätta kolsyra. Antingen tillsätter du socker i flaskan med såkallad carbo drops. Den kvarvarande jästen kommer då äta upp sockret och bilda kolsyra. Nackdelen med detta sätt är att du kommer få en mindre bottensats i dina flaskor. Alternativ två kräver att du har ett fat, regulator och en så kallad beergun. Man kolsyresätter då ölen i fatet och för senare över det till flaskor med hjälp av en beergun om man vill.
11. Avsmakning: Efter flasktappning är det dags för det viktigaste. Smaka på härligheten! Smakar det gott? Känner du smak av ingredienserna? Är ölen klar? Finns det ett bra skum? Svarar man ja på dessa frågor är bryggningen en framgångssaga!